Hur funkar det med halkbanan?
När du tar körkort, så ingår det vissa delar som är obligatoriska. Om du inte gör dessa så kommer du inte heller att få köra upp eller skriva ditt teoriprov. En del av det hela är att köra på en halkbana. Det heter risktvåan numera. Det är bra att boka halkbana när du känner dig säker och har kommit så långt i din körning att du klarar av det. Syftet med utbildningen är att du ska lära dig att hantera riskfyllda situationer, främst manövrering på halt underlag.
När är det dags att boka halkbana?
Du ska kunna köra bra. Alltså kunna hantera bilen rätt och i princip vara klar för uppkörningen. Om det är trafiksskolan som bokar halkbana så vet det om du är redo eller inte.
Det finns inga konkreta krav för godkännande, utan är du bara med och följer instruktionerna ska du bli godkänd. Det hela är att du faktiskt ska misslyckas, så att du får känna på vad det kan bli för konsekvenser. Alltså att inte kunna häva en sladd ger dig bara bra kunskaper om vad som händer på halt underlag.
Hur det går till på halkbanan
Olika halkbanor har olika rutiner, men här är en generell bild av hur utbildningen kan gå till.
- Introduktion, teori och andra övningar
- Legitimationskontroll (du måste kunna legitimera dig för att halkbanan ska kunna registrera ditt deltagande hos Transportstyrelsen).
- Introduktion, alkotest, syfte och mål.
- Du får testa hur det känns att krocka i cirka 7 km/h genom att åka i en stol ner för en liten ramp. Frivilligt moment.
- Du får testa att ta dig ur en upp- och nedvänt bil. Frivilligt moment.
- Diskussion och reflektion.
Själva halkkörningen
Under körningen på halkbanan sitter du antingen själv eller tillsammans med en annan elev i bilen. Halkbaneinstruktören kan kommunicera med bilen via walkie-talkie. Körning är indelad i olika moment, till exempel:
Slalomkörning mellan koner.
Bromsningsövningar (både halt och torrt underlag).
Sväng i hal kurva.
Undanmanöver (väja för ett hinder).
